Olof-grenen
OLOF JOHANSSON, föddes 1814, 4/6 på södra Kyrkebol, han var åbo från omkr. 1836, från 1858 hemmansägare på s. Kyrkebol, Ornunga, och dog där 1872 8/2. Han gfte sig 1836 med KERSTIN NILSDOTTER född 1806 15/3 på Stommen i Molla (moderns föräldrahem), död 1887, 27/11 på s. Kyrkebol.
De fick 8 barn varav de flesta bodde kvar i Ornunga:
JOHAN OLOFSSON, bosatt i Västergården.
KLARA OLOFSDOTTER(g Johansson), bosatt i Västergården, därefter i Berga Nordgården,
CHRISTINA OLOFSDOTTER(g Pettersson) bosatt i norra Kyrkebol
ANNA KATARINA OLOFSDOTTER(g Pettersson) bosatt i Västergården.
FREDRIKA (ULRIKA) OLOFSDOTTER, bosatt i Mellomgården, Ornunga.
LOTTA OLOFSDOTTER(g Ordqvist) bosatt i Göteborg.
NILS HENRIK OLSSON, bosatt i s. Kyrkebol.
JOHANNA OLOFSDOTTER (g Jonsson) bosatt i Kyrkeborg, Ornunga.
Mer om Olof och hans famiilj, barn och barnbarn
Olof Johansson hade som äldsta barnet övertagit besittningsrätten till s. Kyrkebol vilken efter faderns död 1823 innehafts av modern. År 1858 skatteköpte han gården av kronan och denna blev skattehemman. Han var en mycket betrodd man i sin bygd. Härom bär såväl de gamla sockenstämmoprotokollen som kommunalstämmoprotokollen från 1863 talrika vittnesbörd. Han företrädde ofta sin socken, då det gällde ärenden av ekonomisk natur. Under laga skiftets genomförande i Gäsene härad på 1850-talet och den närmaste tiden var han ofta anlitad som skiftesgodeman. Hans näst yngsta dotter har berättat, att hon vid mycket unga år fick åtfölja sin far, då hans mål var någon avlägsen del av häradet, för att sedan ensam återvända med häst och åkdon till hemmet. De äldre syskonen kunde ju göra mera nytta i arbetet vid gården. — Äldste sonen till Olofs näst äldsta dotter har uppgivit, att han funnit sin mor anmärkningsvärt väl hemma i »lag och förordning», och han tillskrev detta faderns deltagande i det allmännas tjänst. Kanske kan denna iakttagelse anses bekräfta, vad en minnesgod upptecknare av »de gamlas» hågkomster —Karl Eriksson i Korpås — meddelat, att Olof Johansson före ett sammanträde brukade rådgöra med sin hustru om ärenden, som skulle behandlas. De vuxna barnen följde nog med intresse dessa rådplägningar.
Olof Johansson var säkerligen mycket mån om sin ekonomi. Från att ha börjat i mycket små omständigheter som åbo på 1/8 kronohemman - det sägs, att hans Kerstin måste väva tyg till kostym åt honom, innan de kunde ta ut lysning - blev han ägare till inte bara s. Kyrkebol utan även till flera andra gårdslotter i Ornunga samt en del sparkapital.
Olof och Kerstin hade 8 barn:
1. JOHAN OLOFSSON, hemmansägare Västergården, Ornunga, föddes 1838 18/5 på s. Kyrkebol död 1868 31/8 i Västergården han gifte sig 1867 med ANNA CHARLOTTA JOHANSDOTTER född 1844 20/9 i Hälla, Ljur, död 1939 8/11 i Stockabo, Kvinnestad. De hann inte få några barn innan Johan dog.
2. KLARA OLOFSDOTTER, föddes 1840 24/1 å s. Kyrkebol död 1912 12/5 i Berga Nordgård, Tarsled. Gift 1860 med ANDERS-MAGNUS JOHANSSON i Västergården, Ornunga, 1860 -88, därefter i Berga Nordgården, Tarsled, Anders föddes 1836 30/5 i Östergården, Ornunga, och dog 1920 2/6 i Berga. Han var ordförande i kommunalstämman 1867 och 1878-84 samt dessförinnan ett par år protokollförare vid stämmorna »enl. uppdrag av ordf.», som förmodligen icke var skrivkunnig. Han representerade socknen vid val av riksdagsman och landstingsman för häradet, var ledamot av taxeringskommittén, ombud vid mantalsskrivning m.m. Han förde jämte E. G. Lilliehöök talan för Ornunga inför tinget i tvist med Hinnared ang. vägran att delta i socknens fattigvårdskostnader. Han förefaller ha haft en viss benägenhet att processa. Valet av kommunalstämmans ordförande i dec 1884 överklagade han. Svågern N. H. Olsson hade valts med 382 fyrkröster mot 367 för A. M. J. Besvären ogillades, men ordförandeskiftet fördröjdes till den 27/12 1886.
Anders var vid sitt giftermål 1860 med Klara Olofsdotter ägare av Västergården. År 1887 frånträdde han emellertid egendomen och familjen flyttade och köpte Berga Nordgården i Tarsled.
Klara och Anders-Magnus fick 11 barn, flera av dem bosatta i Herrljunga kommun, bl a med efternamn Westberg och Björkenor.
3. CHRISTINA OLOFSDOTTER född 1841 2/11 på s. Kyrkebol,
Ornunga, död 1909 10/4 på n. Kyrkebol. Gift 1862 med hemmansägaren på n. Kyrkebol SVEN PETTERSSON född 1834 26/8 på n. Kyrkebol död 1918 19/1 (tillhörde Margaretagrenen på n Kyrkebol), De bosatte sig på n Kyrkebol och övertog besittningsrätten efter Margaretas föräldrar, Vid laga skiftet kom dessa båda gårdars ägor att läggas intill varandra på norra sidan om sockenvägen. Ekonomibyggnaderna flyttades från sin gamla plats söder om sockenvägen, strax norr om gamla kyrkan (se kartan), några hundra meter norrut till ägornas nya läge, och ett nytt boningshus uppfördes. År 1857 hade Petter Andersson skatteköpt n Kyrkebol av kronan, och gården blev alltså skattehemman.
Sven Petterssons mormors fars släkt hade brukat n. Kyrkebol sedan åtminstone senare hälften av 1600-talet och hans farmors släkt Mellomgården lika länge. Hans farfars mödernesläkt hade bott å s. Kyrkebol några decennier omkring 1700.
Christina och Sven fick 8 barn, deras ättlingar finns bl a i Ornunga, Landa och Chicago under namn som Johnsson, Ornung, Svensson, och Ortner. Deras sonsons son äger fortfarande n Kyrkebol.
4. ANNA KATARINA OLOFSDOTTER född 1843 15/11 på s. Kyrkebol, Ornunga, död 1927 17/1 i Västergården, Ornunga. Gift 1869 med hemmansägaren JOHAN FREDRIK PETTERSSON född 1842 26/3 i Sörgården, Ornunga, död 1911 9/5 i Västergården.
Sedan hela gårdslotten (3/16 mantal Västergården) från brodern Johan återgått till fadern Olof Johansson på s. Kyrkebol , övergick den till dottern Anna och hennes make vid deras giftermål. Anna Katarina och Johan Fredrik fick en dotter som dock dog före ett års ålder.
5. FREDRIKA (enl. Fb ULRIKA) OLOFSDOTTER, Mellomgården, Ornunga, född 1846 16/7 på s. Kyrkebol död 1918 23/7 i Mellomgården. Gården hade tidigare tillhört Fredrikas föräldrar och överläts på dottern och hennes make vid deras giftermål. Gift 1877 med AUGUST ANDREASSON född 1844 29/7 i Eklanda Västergärden Siene, död 1933 30/4.
Fredrika och August fick 7 barn. Deras ättlingar hamnade bl a i Karlskrona, Siene och Ornunga, under namnen Andersson och Olsson
6. LOTTA OLOFSDOTTER född 1848 12/11 på s. Kyrkebol död 1927 10/9 i Göteborg. Gift 1878 med sin kusin JOHAN ALBERT SVENSSON ORDQVIST f 1855 19/4 i Spetalen d 1920 1/11 i Göteborg som var medlem av Sven-grenen. Han var hemmansägare i Spetalen, 1876—1901 och 1918—20, handlande i Skölvene 1883— 86 och i Göteborg 1886—1918.
Under Skölvene-tiden var familjen fortfarande skriven i Spetalen, Ornunga. Flyttningen från Skölvene till Göteborg ägde rum 10/9 1886 men flyttningsbetyget är daterat Ornunga 17/9. Efter makens död hade Lotta arrendator på gården till 1926, då den såldes till förre torparen, soldaten Oskar Hjälm. Lotta behöll mangårdsbyggnaden med trädgårdstomten ett mindre område vid Ornungasjön — »Fätå» och »Vattenbol» (»Svinatån») — Ornunga 99. Sistnämnda område frånsåldes 1954, men byggnaden och trädgårdstomten är fortfarande i stärbhusets ägo. — J. A. Svensson (Ordqvist) var ägare av 3/64 Ornunga Sörgården från 1876 till 1881, då gården såldes till systern Johanna och hennes make i 2:a giftet, Alfred Andersson.
De hade 7 barn, Flera av ättlingarna finns i Göteborgsområdet, med bl a efternamnen Ordqvist och Uhr.
7. NILS HENRIK OLSSON, hemmansägare på s. Kyrkebol, Ornunga, född 1851 6/1 på s. Kyrkebol död 1931 5/10. Gift 1876 med JOHANNA (HANNA) AUGUSTA JOHANNESDOTTER född 1852 29/9 i Stenstorp, Skara län, d 1895 9/2 (enl. Db 8/2) på s. Kyrkebol. Henrik Olsson övertog vid arvskiftet efter fadern 1874 fädernegården s. Kyrkebol samt även 9/64 Mellomgården, vilken senare han snart sålde
Henrik fick inte se någon av sina söner eller döttrar som sin efterträdare på släktgården, vilket han säkerligen i det längsta hoppats. Han sålde därför 1908 huvudparten av gården till sin systerson Johan Svensson och behöll endast 1/5 därav med den gamla manbyggnaden och trädgården. Johan sålde den senare vidare till Carl Svensson på n. Kyrkebol. Den femtedel av det gamla s. Kyrkebol, som Henrik Olsson behöll, såldes så småningom till Svältornas fornminnesförening och är nu museigård.
Henrik Olsson var en framstående kommunalman. Han innehade ett flertal förtroendeposter i kommunen. I dec. 1884 valdes han till ordf. i kommunalstämman och avgick efter 28 år i dec. 1912. Vid sin avgång hyllades han med Patriotiska sällskapets guldmedalj. Henrik Olsson var en personlighet. Med energi och klarhet förfäktade han sina åsikter. Detta jämte en stor säkerhet i uppträdandet gjorde honom gärna till medelpunkten i det sällskap, där han befann sig. Att på ett litet hemman på de karga Svältorna fostra en stor skara barn och hjälpa dessa fram till en utbildning, som för flera av dem blev grunden för uppnåendet av en betydande samhällsställning, kan med skäl sägas bära vittne om »försakelsens, arbetets och sparsamhetens hjältemod». Henrik Olssons hustru tillhörde en familj med utpräglad studiebegåvning. Hon var sin makes like i energi och arbetsförmåga.
Henrik och Hanna fick 8 barn, deras ättlingar har många namnet Kylin och är spridda i Sverige och USA.
8. JOHANNA OLOFSDOTTER född 1853 10/3 på s. Kyrkebol, Ornunga, död 1923 22/6 i Kyrkeborg, Ornunga. Gift 1879 med sin kusin JOHAN HENRIK JONSSON. f 1851 5/3 i Korpås, Ornunga, d 1922 26/2 i Kyrkeborg, Ornunga. J. H. Jonsson var grundare av en av de första lantaffärerna i bygden, »Ornungaboden». Han startade denna 1875, men handelsrättigheterna är daterade 1879 13/10, från vilken tid han är bosatt å ett arrendeområde, tillhörande s. Kyrkebol. Detta friköpte han 1909 av sin hustrus systerson Johan Svensson. Han var Ordf. i styrelsen för A. B. Asklanda kvarn, mångårig ordförande, de sista åren hedersledamot i Svältornas Fornminnesförenings styrelse, vilken har sitt säte i Ornunga socken. I upprättandet av dess museum i Ornunga gamla kyrka 1905 tog han en mycket verksam del. Johanna och Johan Henrik fick 10 barn men inga barnbarn.