Margareta-grenen

Margareta var född i norra kyrkebol och syssling med sina grannar i södra Kyrkbol.

MARGARETA ANDERSDOTTER, född på  (norra) Kyrkebol 1:3 24 aug. 1806, död 16 nov. 1869.  Hon gifte sig 1830 med  ägaren av  hemmanet  Ornunga 4:3 Mellomgården PETTER ANDERSSON, född 28 dec. 1806 i Ornunga Mellomgård, död 31 maj 1891 på Kyrkebol 1:3.

De hade barnen:

ANDERS PETTER PETTERSSON f 22 jan. 1831, d 3 mars 1854 å N. Kyrkebol. (Lungsot).

SVEN PETTERSSON, född 1834, död 1918, bosatt på (norra) Kyrkebol.

MAJA STINA f 10 jan. 1837, d späd.

MAJA STINA PETTERSDOTTER g Magnusson, f 1839, d 1910, bosatt i Ornunga Mellomgård.

LOTTA PETTERSDOTTER g ANDERSSON, f 1842, d 1933, bosatt i Bock, Minnesota, USA

ANNA CHRISTINA PETTERSDOTTER g NOREEN, född 1846, död 1934 (Maple Plain, Mn, USA)

AUGUST PETTERSSON, f 1850, d 1913. Bosatt i Östergården

Mer om Margareta och hennes familj, barn och barnbarn

Margareta och Petter övertog vid sitt giftermål åborätten till Kyrkebol 1: 3 efter Margaretas föräldrar och bosatte sig där. Då sammanslogs Petters också skattehemman 9/64 Ornunga 4: 3 Mellomgård med kronohemmanet 1/8 Kyrkebol 1:3, vilket Petter 29 nov. 1857 friköpte, varigenom även Kyrkebol 1: 3 blev skattehemman. Några år tidigare, år 1853, hade laga skiftet ägt rum. Före laga skiftet utgjordes inägorna av flera små skiften, spridda inom byn. De två Kyrkebolsgårdarnas byggnader låg då strax intill varandra söder om sockenvägen mellan Ornunga och Asklanda kyrkor i omedelbart grannskap till Ornunga gamla kyrka. Kyrkebol 1:2 hade sitt boningshus, ungefär där det nu ligger, Kyrkebol 1: 3 några få meter närmare sockenvägen.

Genom laga skiftet fick Kyrkebol 1:2 sina ägor samlade söder om sockenvägen, Kyrkebol 1: 3 däremot norr om denna väg, dit också den av Petter ägda Mellomgårdens inägor förlades. I samband härmed uppfördes ett nytt boningshus på de nya inägorna. Detta revs 1915 och ersattes av den nuvarande manbyggnaden..

Petter Andersson hade redan 1819 förvärvat 3 1/3 marker Ornunga Mellomgård av sin far och 7 2/3 marker av samma gård av sin fars halvsyster, Ingeborg Svensdotter och hennes make Gudmund Andersson, vilken senare del dessa förvärvat av Petters farmor, Kerstin Anonsdotter, vilkens »arvejord» uppgick till 22 marker.

Petters farmors fäderne hade bebott Mellomgården sedan åtminstone senare hälften av l600-talet, hennes mödernesläkt brukade S. Kyrkebol under senare delen av detta århundrade och några decennier i början av 1700-talet.  Petters farfars far kom från Västergården i Ornunga, hans mödernesläkt från Berget, Malmryd och Hinnared i Tämta socken, Vedens härad

SVEN PETTERSSON, född på  N. Kyrkebol 26 aug, 1834, död där 19 jan. 1918. Gift 1862 med CHRISTINA OLOFSDOTTER född å S. Kyrkebol 2 nov. 1841, död 10 april 1909 å N. Kyrkebol.

Sven Pettersson övertog föräldrarnas båda skattehemman, Kyrkebol 1: 3 och Ornunga 4: 3 Mellomgård. Under 1800-talets senare hälft och följande decennier ägde, vad jordbruket beträffar, här som annorstädes i vårt land en betydande uppryckning rum. Ett intensivt arbete lades ned på dikning av åkrarna och stenröjning av dessa, icke minst betungande på de stenbundna Svältorna. Häri deltog med sina söners hjälp ivrigt Sven Pettersson, som genomförde en betydande förbättring av sina gårdar, särskilt av de åkerstycken, ängar och hagmarker, som tilldelats gårdarna vid laga skiftet 1853-54.

Makarna var släkt, båda var efterkommande i fjärde led till den från Algutstorp inflyttade Jon Andersson å Ornunga Västergård . Sven var en avkomling till Jons dotter Ingjerd Jonsdotter, husmor å N. Kyrkebol, och hustrun härstammade från hans son Olof Jonsson å S. Kyrkebol.

(Yngste sonen Carl Svensson övertog 1905 faderns båda gårdar: 1/8 Kyrkebol 1:3 (N. Kyrkebol) och 9/64 Mellomgården (Ornunga 4: 3)  samt köpte 1915 av sin broder, Johan Svensson, Kyrkebol 1: 6, utgörande 4/5 av det ursprungliga S. Kyrkebol (Kyrkebol 1:2). Från Kyrkebol 1: 6 lät han samma år avsöndra ett område om 2,42 hektar, Kyrkebol 1: 13 Klippan, sålt till soldaten Oskar Hjälm. Från år 1915 har större delen av de båda gårdarna Kyrkebol alltså varit samlade hos samme ägare. Återstoden av S. Kyrkebol , Kyrkebol 1:7 med hus och trädgård tillföll genom arvskifte 1948 Henrik Olssons dotter, Emmy Kylin. Hon sålde i sin tur fastigheten i slutet av 1960-talet till Svältornas fornminnesförening och den har sedan dess varit museigård.)

De hade barnen Alma(Landa), Selma(Kyrkebol), Emma(Västergården, Kyrkebol) Gustava(Ornunga Stommen), Oscar(Motala),  Johan(USA) och Carl (Kyrkebol).

MAJA STINA PETTERSDOTTER g Magnusson, f 19 maj 1839 å N. Kyrkebol, d 26 febr 1910 i Ornunga Mellomgård. G 1860 med hem.äg. PETTER MAGNUSSON, f 7 mars 1835 (Fb 23 mars) i Östergården, Asklanda, d 6 febr. 1893 i Ornunga Mellomgård, son till hem.äg. Magnus Andersson i Asklanda Östergård (från 1852 Ornunga Mellomgård), f 8 okt. 1814 i Asklanda Östergård, d 3 aug. 1854 i Borås, och Anna Greta Larsdotter, f 26 mars 1807 i Riddartorp, Kvinnestad, d 30 jan. 1881 i Ornunga Mellomgård.

De hade barnen Alma(Mellomgården), Frans Edvin f 30 juni 1865 d 15 aug. 1868, Herman (USA, okänt),  Frans Vilhelm(död som barn), Hulda (Herrljunga), Gerda(Vaselid), Johanna Elisabeth f 3 jan. 1881 d 2 juni 1881, Carl (Mellomgården senare Vårgårda),

LOTTA PETTERSDOTTER g ANDERSSON, f 21 nov. 1842 å N. Kyrkebol, Ornunga socken, Sverige, d 9 mars 1933 i Bock, Minnesota, USA. Gift 1866 med KASPER ANDERSSON, f i Grevakvarn (Nederkvarn), Nårunga socken, 29 juli (Fb juni) 1841, d i Bock 15 febr. (a. u. 21 febr.) 1915.

Kasper Andersson var son till mjölnaren Anders Andersson i Grevakvarn, f 26 maj 1813, d 3 okt. 1867, och Johanna Andersdotter, f 8 nov. 1816 i Sällerhögs kvarn, Asklanda, d 5 aug. 1865 i Grevakvarn. Föräldrarna var bosatta i Grevakvarn de första åren av sitt äktenskap, flyttade från Nårunga 1843 men återvände 1849. Under mellantiden synes fadern ha varit verksam vid olika kvarnar i Skaraborgs län, först i Bäreberg (Kerstinsås kvarn), sedan i Lekåsa och 1848 i Essunga (Djupsås kvarn).

Lotta och Kasper Andersson var bosatta i Ornunga kvarn, Ask landa socken, från 1866 i över 23 år. Kvarnen arrenderades av familjen Lilliehöök på herrgården Sällerhög i Asklanda.  I maj 1890 (attest 18/4 1890) lämnade Kasper Andersson jämte hustrun och 7 barn sitt hem i Sverige för att i USA söka sig bättre utkomst. Av de tio barnen hade en son, Karl Simon, född 1883, avlidit i späd ålder. De två äldsta sönerna, Herman och Axel, hade tre år tidigare utvandrat och köpt ett område i Bock i Minnesota, vilket delades i tre delar, en för Herman, en för Axel och en för föräldrarna. Uppbrottet från det gamla hemlandet och överresan till USA har dottern Betty Kaspersson g Olson skildrat i brev till kusinerna på Kyrkebol.

I USA var Kasper Andersson farmare. Han tillhörde samfundet »Free mission», närmast motsvarande Svenska Missionsförbundet. Han tjänstgjorde som diakon i sin församling i Bock. Familjen Kaspersson hade tidigare anslutit sig till den frireligiösa rörelsen i hemorten och synes i USA ha åtnjutit mycken uppskattning inom sitt samfund.

De hade barnen Herman (Bock, Mn, USA), Axel (Bock), Betty(Bock), Gerda(Bock), Hanna(Milaca,Mn), Hilma(Bock), Karl(död späd), Ellen (Detroit lakes,Mn,USA), Karl (Los Angeles, Cal, USA)

ANNA CHRISTINA PETTERSDOTTER g NOREEN, född 15 dec. 1846 å N. Kyrkebol (Kyrkebol 1: 3) i Ornunga socken, död 28 nov. 1934 i Maple Plain i Minnesota, USA. Folkskola i Sverige. G 1869 »med eget och faderns samtycke» med drängen vid Ornunga kvarn JOHANNES ANDERSSON NOREEN, född 1 juni 1843 i Vangklev i Nårunga socken, Älvsborgs län, död i Maple Plain 1899.  Johannes var son till hemmansäg. Anders Johansson i Vangklev, f 15 maj 1803 i Hukedal, Nårunga, d 9 dec. 1864 i Furet (under Vangklev), Nårunga, och Johanna Kristina Johansdotter, f 26 dec 1818 i Vangklev, d där 1 juni 1854. Genom sin farfar härstammade han från Årred Västergård i Nårunga och Sävsjöos 1: 4 (Krutgården) i Ljur socken, genom sin farmor från Hukedal. Från Vangklev räknade han anor genom sin mormor och från Mellomgärde i Nårunga genom sin morfar.

Omedelbart efter bröllopet, vilket firades å Kyrkebol den 4 juni 1869, emigrerade Anna och Johannes till USA. De bosatte sig i Chicago, som hade fått stadsrättigheter år 1837. Dess folkmängd hade redan 1869 stigit till den höga siffran 300.000. Denna tillväxt stimulerades av att prärierna blev tillgängliga för odling, av att trafiken på de stora sjöarna kom i gång och av att goda järnvägsförbindelser upprättades till det inre av landet. I Chicago arbetade Johannes som byggnads- eller finsnickare för Pullmanbolaget i likhet med många andra svenska immigranter.

Före den stora branden i Chicago år 1871 flyttade Anna och Johannes till Carver i Minnesota, där ett stort antal svenska nybyggare slagit sig ned. Minnesota hade blivit upptaget som en stat i Unionen år 1858. Dess utveckling hade fördröjts av sioux-indianernas plundringståg, vilka slutade med massakern år 1862. Minnesota var dock fortfarande ett gränsområde, när Anna och Johannes i mitten av 1870-talet kom dit.

I Carver arbetade Johannes först som byggnadssnickare, men efter några år flyttade den tillväxande familjen till Maple Plain i samma stat, där de förvärvade en egendom om 160 acres (omkring 130 tunnland) ouppodlad jord, vilken efter fem år enligt den s. k. »Homestead Act» av år 1862 med full äganderätt övergick i hans ägo mot en obetydlig penningsumma . På sin gård nära Maple Plain uppförde Johannes ladugård och mangårdsbyggnad. Här uppfostrade Anna och Johannes sin barnskara på sju gossar och två flickor. På grund av postsvårigheterna, förorsakade av att flera av nybyggarna på platsen hette Anderson, ändrade de sitt efternamn till Noreen, vilket var en härledning av Nårunga, namnet på Johannes födelsesocken.

Johannes , som nu kallade sig John Noreen, spelade gärna på sin klarinett, som han haft med sig från Sverige. Flera av pojkarna var musikbegåvade. Det berättas, att det gick livligt till i detta hem, där det huvudsakliga intresset var musik, baseboll och jakt. Johannes dog i cancer redan år 1899, men Anna blev nära 88 år. Hon fick glädjen se alla sina 28 barnbarn. De flesta av hennes barn tycks ha ärvt hennes vitalitet och uppnådde liksom hon en hög ålder.

De hade barnen Frank(Minneapolis, Mn, USA), Huldah(Greate Falls Montana, USA), Axel (Maple Plain, Mn USA), Herman (Maple Plain), Levine (Maple Plain), Rudolph(Glendale, Cal, USA, Fred(Rockford, Mn),  Elmer(Minneapolis, Mn), Olga (Bothell, Wash, USA).

AUGUST PETTERSSON, f 23 febr. 1850 å N. Kyrkebol (Kyrkebol 1:3), d 13 mars 1913. Hem.äg. i Ornunga 6: 3 Östergård från 1878.  G 1878 med SOFIA ANDERSDOTTER, f 26 (Fb 25) mars 1852 i Ornunga Östergård, d där 5 juli 1910 (cancer). Hon var dotter till hem.äg. Andreas Johansson, f 22 aug. 1821, d 15 no v. 1852, och Lena Andersdotter, f i Klockaregården, Siene, 9 april 1824, d 10 maj 1873 i Ornunga Östergård.

August Pettersson arbetade i USA flera år för att förbättra sin ekonomiska ställning. Enligt vad hans äldsta dotter berättat, hade han en skuld på 3000 kronor, som han inte såg sig i stånd att inom rimlig tid betala med vad jordbruket eventuellt kunde lämna i överskott. Han hoppades i Amerika kunna fortare åstadkomma ett sparkapital och betala sin skuld. Han lämnade sitt hem år 1884 och bosatte sig i »Ridvay» enligt en målad anteckning på hans amerikanska koffert, sannolikt staden Ridgway i Pennsylvania. De första två åren arbetade han i ett sågverk som plankbärare och därefter i ett garveri, ett soligt och kyligt arbete. Den reumatism, som besvärade honom på äldre dagar, trodde han att han ådragit sig i garveriet. Det skulle ta honom åtta år, innan han tack vare den största sparsamhet lyckades nå sitt mål. Vid återkomsten till hemmet betalade han sin skuld och hade 800 kronor över. Även andra från Ornungabygden reste till USA i samma avsikt som August Pettersson, men inte alla visade samma målmedvetenhet.

De hade barnen Charlotta (Lotten)(Korpås), Agda(Östergården)